Aldrig mer en Bratwurst tack!
Hemma igen på fast mark. Haft en superskön kortvecka i Österrike. Jag har dessutom totalt vänt om. Från att ha gillat glassiga resor med sol och bad till att istället förespråka kulturresor till större städer. För att summera:
Torsdag morgon, vi kommer knappt halvvägs till flygplatsen när jag inser att jag har tagit fel på flyg eller tid eller båda. Vi missade flyget tack vare mig och fick köpa nya biljetter och flyga med ett annat bolag ner. Det gick fint det med. Men jag skämdes som en hund. Flygresorna gick ialla fall galant och vi hann fika 3 gånger innan vi kom till Wien. Trevligt!
Väl framme på flygplatsen lyckades vi lotsa oss rätt bland alla snabbtåg, SuperCat, Tunnelbanor och bussar och kom fram till hotellet 5 minuter efter beräknad ankomstid. Starkt jobbat. Eftersom klockan var rätt mycket så var vi skithungriga och hittade en restaurang som fröken Petig (läs Jag) blev nöjd med. Promenixade en stund till och sen gick vi hem och krashade i sängen.
Fredag:
Sovmorgon och sen frukost från bageriet i gröngräset. Fantastiskt väder, minst 25 grader varmt och strålande solsken. (Inte fullt så kul med värmen då jag höll på att tuppa av efter att ha ignorerat mat och vattenklockan) Efter det letade vi oss in till Innerstadt, hittade tillslut "Info" och fick äntligen tillgång till en karta över stan och tunnelbanor osv. Landade en sväng på Starbucks och sen på ett mysigt Café som hette Aida och som dessutom var inrett i tuggummirosa. Sachertorte och Kaffe Latte.
Lunch och sen gav vi oss iväg till Stadthalle för att hämta ut biljetterna till kvällens symfoni. Ner på stan igen och mer fika och sen språngmarsh hem. När vi gjort iordning oss for vi mot Stadthalle och hade planerat att ta en korv eller liknande i en sån där låda utanför. Sagt och gjort. Kruxet var att de i lådan inte kunde ett enda ord engelska och hade tydligen inget annat än bratwurst på menyn trots att det stod annat på skylten. Men OK, en bratwurst får duga. I bröd givetvis med ketchup, trodde jag. Ett par minuter senare stod jag med en papperstallrik, en blek korv i skivor med en stor klick av nåt som liknande senap. En starköl i ena handen. Uhm, jaha. Ska jag äta detta? Jag smakade och insåg snart att det inte fanns en möjlighet att jag skulle klara av att få i mig korven. Vidrigt rent ut sagt. Jag drack upp ölen och fick låtsas att jag var lite mätt.
Och så konserten! Underbar och fantastisk och fantastisk och underbar och och och. Jag finner knappt ord. Vackert som fan. Ungefär 300 personer på scen/i orkestern. 4 solister, 3 körer och resten instrumentala. Vi satt långt fram på första parkett och det var värt varenda krona. Oförglömligt. Jag vill ha mer!
Lördag.
Vi besökte Stephansdomen. Det var ett väldigt konstigt ögonblick att komma in i denna magnifika kyrka. Stor mäktig och den tog totalt luften ur mig. Jag började nästan gråta. Kikade runt, tog några kort och tände ett ljus för morfar.
Vi besökte Michaelskirche som var enklare och inte fullt lika vacker som den förra nämda. Tog även en tripp till Judenplatz där en skulptur av ett utochinvänt bilbiotek stod. 63 000 ut och invända böcker symboliserade dessa österrikare som dog under andra världskriget.
Söndag:
Vi åkte till Haus des Mere, det stora akvariet ganska mitt i Wien. Stort och snyggt! Det var hajar, krokosar, skalpaddor och ja allt. Det som var det absolut coolaste och vidrigaste var fetormarna. I ett stort terrarie låg ett gäng extremt feta ormar med kroppar större än en normal trädstam. Helt plötsligt for det in några marsvin som ormarna slukade med päls och kittet. I ett skede så var det enda som var kvar av marsvinen fötter och klor som stack ut ur munnarna på ormarna. Lagomt vidrigt.
Jag blev lite halvkär i ett akvarium med gula Pipefishes och ett med anemoner och nemofiskar. Operation övertalning pågår!
Måndag:
Sista dagen och lilla A ringde och önskade sig en Jojo. Det spelade ingen roll vad det var för Jojo, bara det var en Jojo. Vi letade igenom varenda liten affär i Wien. Inte en enda nedrans Jojo. Köpte pizza istället och kikade på en realityshow på engelska. Det var nog det enda programmet som inte var dubbat, eller buggat som jag gärna säger, vilket som. Efter ytterligare en fika på Starbucks. (Varför har vi inget Starbucks här?) så for vi mot flygplatsen. Jag vägrade missa fler plan. Flygresan hem gick kanon och en kompis hämtade oss på Arlanda. Natten tillbringade vi i Stockholm.
Tisdag.
Åter i Sverige och på besök hos kompisar i Sthlm, eller snarare kortvisit. Vi for till ett köpcentrum, hittade en Jojo (jippi, den både lyste och lät) köpte en liten söt sommarhatt till N och åt lunch. Finns det nåt godare än Sushi? (Om vi inte räknar med Latten på Starbucks då)
Strax innan 16 landade vi åter i Lappträsket som fortfarande bar stråk av snö vid vissa partier. Väl hemma så var all ren tvätt vikt, golven var torkade, uteplatsen vårfixad och kylen hyfsad fylld. På bordet stod en bukett tulpaner. Kan det bli bättre?
Jag halvsov framför en bok i soffan tills klockan var 22, sen var jag död.
Mer än nöjd med resan och vi klurar smått när, var och hur nästa ska gå!
(Måste jag ens skriva att det känns skumt när jag förväntar mig att folk ska försöka prata tyska med mig på gatorna och hajar till när morgontidningen kom och den var tryckt på svenska?)
Torsdag morgon, vi kommer knappt halvvägs till flygplatsen när jag inser att jag har tagit fel på flyg eller tid eller båda. Vi missade flyget tack vare mig och fick köpa nya biljetter och flyga med ett annat bolag ner. Det gick fint det med. Men jag skämdes som en hund. Flygresorna gick ialla fall galant och vi hann fika 3 gånger innan vi kom till Wien. Trevligt!
Väl framme på flygplatsen lyckades vi lotsa oss rätt bland alla snabbtåg, SuperCat, Tunnelbanor och bussar och kom fram till hotellet 5 minuter efter beräknad ankomstid. Starkt jobbat. Eftersom klockan var rätt mycket så var vi skithungriga och hittade en restaurang som fröken Petig (läs Jag) blev nöjd med. Promenixade en stund till och sen gick vi hem och krashade i sängen.
Fredag:
Sovmorgon och sen frukost från bageriet i gröngräset. Fantastiskt väder, minst 25 grader varmt och strålande solsken. (Inte fullt så kul med värmen då jag höll på att tuppa av efter att ha ignorerat mat och vattenklockan) Efter det letade vi oss in till Innerstadt, hittade tillslut "Info" och fick äntligen tillgång till en karta över stan och tunnelbanor osv. Landade en sväng på Starbucks och sen på ett mysigt Café som hette Aida och som dessutom var inrett i tuggummirosa. Sachertorte och Kaffe Latte.
Lunch och sen gav vi oss iväg till Stadthalle för att hämta ut biljetterna till kvällens symfoni. Ner på stan igen och mer fika och sen språngmarsh hem. När vi gjort iordning oss for vi mot Stadthalle och hade planerat att ta en korv eller liknande i en sån där låda utanför. Sagt och gjort. Kruxet var att de i lådan inte kunde ett enda ord engelska och hade tydligen inget annat än bratwurst på menyn trots att det stod annat på skylten. Men OK, en bratwurst får duga. I bröd givetvis med ketchup, trodde jag. Ett par minuter senare stod jag med en papperstallrik, en blek korv i skivor med en stor klick av nåt som liknande senap. En starköl i ena handen. Uhm, jaha. Ska jag äta detta? Jag smakade och insåg snart att det inte fanns en möjlighet att jag skulle klara av att få i mig korven. Vidrigt rent ut sagt. Jag drack upp ölen och fick låtsas att jag var lite mätt.
Och så konserten! Underbar och fantastisk och fantastisk och underbar och och och. Jag finner knappt ord. Vackert som fan. Ungefär 300 personer på scen/i orkestern. 4 solister, 3 körer och resten instrumentala. Vi satt långt fram på första parkett och det var värt varenda krona. Oförglömligt. Jag vill ha mer!
Lördag.
Vi besökte Stephansdomen. Det var ett väldigt konstigt ögonblick att komma in i denna magnifika kyrka. Stor mäktig och den tog totalt luften ur mig. Jag började nästan gråta. Kikade runt, tog några kort och tände ett ljus för morfar.
Vi besökte Michaelskirche som var enklare och inte fullt lika vacker som den förra nämda. Tog även en tripp till Judenplatz där en skulptur av ett utochinvänt bilbiotek stod. 63 000 ut och invända böcker symboliserade dessa österrikare som dog under andra världskriget.
Söndag:
Vi åkte till Haus des Mere, det stora akvariet ganska mitt i Wien. Stort och snyggt! Det var hajar, krokosar, skalpaddor och ja allt. Det som var det absolut coolaste och vidrigaste var fetormarna. I ett stort terrarie låg ett gäng extremt feta ormar med kroppar större än en normal trädstam. Helt plötsligt for det in några marsvin som ormarna slukade med päls och kittet. I ett skede så var det enda som var kvar av marsvinen fötter och klor som stack ut ur munnarna på ormarna. Lagomt vidrigt.
Jag blev lite halvkär i ett akvarium med gula Pipefishes och ett med anemoner och nemofiskar. Operation övertalning pågår!
Måndag:
Sista dagen och lilla A ringde och önskade sig en Jojo. Det spelade ingen roll vad det var för Jojo, bara det var en Jojo. Vi letade igenom varenda liten affär i Wien. Inte en enda nedrans Jojo. Köpte pizza istället och kikade på en realityshow på engelska. Det var nog det enda programmet som inte var dubbat, eller buggat som jag gärna säger, vilket som. Efter ytterligare en fika på Starbucks. (Varför har vi inget Starbucks här?) så for vi mot flygplatsen. Jag vägrade missa fler plan. Flygresan hem gick kanon och en kompis hämtade oss på Arlanda. Natten tillbringade vi i Stockholm.
Tisdag.
Åter i Sverige och på besök hos kompisar i Sthlm, eller snarare kortvisit. Vi for till ett köpcentrum, hittade en Jojo (jippi, den både lyste och lät) köpte en liten söt sommarhatt till N och åt lunch. Finns det nåt godare än Sushi? (Om vi inte räknar med Latten på Starbucks då)
Strax innan 16 landade vi åter i Lappträsket som fortfarande bar stråk av snö vid vissa partier. Väl hemma så var all ren tvätt vikt, golven var torkade, uteplatsen vårfixad och kylen hyfsad fylld. På bordet stod en bukett tulpaner. Kan det bli bättre?
Jag halvsov framför en bok i soffan tills klockan var 22, sen var jag död.
Mer än nöjd med resan och vi klurar smått när, var och hur nästa ska gå!
(Måste jag ens skriva att det känns skumt när jag förväntar mig att folk ska försöka prata tyska med mig på gatorna och hajar till när morgontidningen kom och den var tryckt på svenska?)
Kommentarer
Postat av: Tessah
ÅÅåå va mysigt ni verkar ha haft det :)
Trackback