Tankar från ingenstans

Så blev det alltså min tur. Min tur att få influensan.  Ynklig som fan har jag legat i sängen och gnytt samtidigt som jag tempat mig konstant. Jag har knaprat alvedon som andra knaprar smågodis trots att det inte verkar ha hjälpt. Häromnatten var jag så omtöcknad att jag såg vita tekannor på filmen jag tittade på. Tempade (igen) och såg att jag hade 40.2 grader.

I söndags vaknade jag och kände mig konstig och liten, mest liten och ynklig och hajade att det var nåt på gång. Jag som tänkt dagen innan att jag mår så jäkla bra, håller mig i trim och tränar och står i, det är sånt som gör att man får förbli friskt. Pyttsan. Ingen träning i världen kan visst rå på elaka virus.
Fick boka av 2 träningspass. Gillas inte!
Nu ska jag ialla fall bli frisk! Basta!

Och jag erkänner. Som A sa. - Du är ju ynkligare än en karl när du är sjuk.
Vilken nedrans tur att jag är sjuk så sällan!